Har klurat litegrann kring hur jag ska göra med den här bloggen. Allt tungt börjar lägga sig och jag anar en ljus framtid. Minnena gör inte lika ont längre även om jag påminns ibland och mensen smärtar inte mer än vanligt. Ingen kan på utsidan se vilket sår som ibland rivs upp och blöder till. Även om såren har läkt ganska bra så räknar jag med att det här kommer hända då och då. Att den aldrig kommer vara helt färdigläkt, utan när man minst anar så kommer någonting att riva upp och det börjar blöda.

Tack ni som följt min blogg, även fast jag skrivit för min egen skull har ni varit till stort stöd. Bara vetskapen om att min historia kommer ut. Önskar er ett fantastiskt år! Själv vet jag att detta år kommer vara mitt :)