90 inlägg och jag skriver fortfarande. Har varit väldigt intensiva veckor sen innan påsk. Jag pluggar, umgås, sover. Mer hinner jag inte med. Just idag är jag jättetrött. Varit en lång dag som åhörare på ett kommunfullmäktigemöte. Dagen avslutades med solariet innan jag åkte hem och fastnade framför datorn. Hade ett givande samtal med två vänner idag om mina menssmärtor. De hade hört på något program på radion om endometrios och tror benhårt på att det är det jag har. Jag själv är lite osäker på om det verkligen kan vara det. Gynekologen menar ju på att det är minnen från aborten som hänger sig kvar. Och andra som gjort abort talar ju också om hemsk mens. Jag är så nyfiken på hurdana smärtor ni har som gjort abort?! Var sitter de? Hur ter de sig? Bara för att få en liten jämförelse. Min mens är ju inte sig lik. Jo, menscykel på 28 dagar står fast, men det är mycket mindre blödning och mycket värre menssmärta som jag inte alls känner igen. Och dessutom kan jag inte gå ordentligt på toaletten på flera dagar när jag har mens. Jag skulle helst av allt velat hänga över ett bord så kroppstyngden trycker ner magen. Endast då försvinner smärtan helt. Men det kan jag ju inte göra i skolan. Jag har svårt att promenera för att det trycker över magen. Den smärtan ligger som högt upp på magen. Och jag kan även ha ont nere i vänstra sidan. Där har jag också en svullnad såg jag nu sist jag hade mens. Jag hade på båda sidorna som en liten bula, men den på vänstra sidan var större å gjorde mer ont. Den högra kändes inte. Jag har ont i huvudet. Rakt fram ovanför pannan. Det är en ihållande huvudvärk som lindras med pronaxen. Nu senast var jag jättetrött två hela dagar innan mens. All energi var bortblåst, men energin kom tillbaka direkt mensen kom. Det enda jag vill är att ha en normal menssmärta, som jag hade förr. Den som går bort med en ipren eller möjligtvis värmd vetekudde. Men det känns avlägset och smärtan som om någon håller min mage intryckt är det absolut värsta. Vet inte längre vad jag ska göra. Och gynekologen som påstår att allt detta beror på att kroppen har minnen från aborten. Jag som tycker mig ha bearbetat aborten väldigt bra och inte påverkas dessmer när jag tar upp den med andra.